Adaptivt kamouflage är en signaturanpassningsteknik som ger stridsfordon förmågan att anpassa sin värmesignatur utefter omgivningen eller imitera andra objekts signatur, i syfte att undgå upptäckt eller identifiering.I denna studie genomförs en analys om vilka folkrättsliga problem som kan uppstå vid användandet av adaptivt kamouflage.Studiens resultat visar att de folkrättsliga problem som kan uppstå vid användningen av adaptivt kamouflage är distinktionsproblem, då tekniken möjliggör för stridsfordon att imitera signaturen av civila personbilar. Denna användning av adaptivt kamouflage kan anses som brott mot distinktionsprincipen..

e-lärande handlar om hur man ska ha tillgång till lärandeinformation vart man än är, oberoende enhet så länge internetuppkoppling finns. Adaptivt test är ett test som kontrollerar användarens kunskaper för att kunna anpassa t.ex. läroinnehållet efter användarens kunskaper. Live-programmering är då användaren kodar i ett program som ger direkt feedback på vad koden gör.Problemet består utav att utforma en algoritm och en datastruktur som kan utnyttja den data som erhålls från en live-programmerings-miljö för att kunna genomföra ett adaptivt test. Undersökningen kommer att ske i en webbläsare med hjälp av live-programmering.Implementationen av arbetet sköts smidigt genom att programmera en hemsida där användaren får testa de olika algoritmerna.

Problem: Under senare år har mer organiska idéer präglat det strategiteoretiska tänkandet. En ansats till att dels vidareutveckla de organiska tankegångarna och dels sammanföra rådande strategiparadigm till en enhetlig modell har gjorts av Farjoun (2002). Modellen som blev resultatet kallas OESP-paradigmet och bär med sig likheter med vad som kallas ett komplext adaptivt system. Men genom att anta OESP-paradigmet som ett komplext adaptivt system följer också vissa implikationer. Dessa konsekvenser förklaras med hjälp av delar från komplexitetsteorin.

Denna kandidatuppsats undersöker hur user experience kan främjas i ett adaptivt talbaserat system i en fordonskontext. Att undersöka och involvera user experiencei adaptiva talbaserade system är i synnerhet viktigt i denna kontext då den primära sysslan, att köra, bör störas så lite som möjligt. Ett adaptivt system ger möjlighet att effektivisera interaktion och ett talbaserat system låter föraren fokusera på trafiken.Genom att undersöka existerande teori och utföra empiriska undersökningar i form av användartester genom Wizard of Oz-tekniken och intervjuer har vi skapat designoch dialogexempel. Dessa förslag kan främja user experience och på så vis bidra till att den interaktion som sker är effektiv och behaglig. .

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.

Barn som redan i tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser användes för att se vilka riskfaktorer som bäst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter från förskolelärare (n=298) och föräldrar (n=239) till barn i tre- till femårsåldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer på individ- och familjenivå som kan anses påverkbara och direkt mer än indirekt kopplade till normbrytande beteende.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.

Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende är ett outforskat ämne på uppgång. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av föräldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan påverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har använts kommer från ett stort urval av ungdomar från skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att föräldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade både psykopatiska drag och normbrytande beteende.

Kamouflage är ett viktigt område inom militär överlevnadsstrategi. Ur ett taktiskt perspektiv innebär kamouflage att anpassa rörelse, uppträdande och placering efter aktuell miljö och situation. Ur ett tekniskt perspektiv innebär kamouflage att kontrasten för ett objekt minskas mot dess omgivning. Detta gäller för hela det elektromagnetiska spektrumet där hotbilden ges av varierande sensorer i radar- och IR-området såväl som i det visuella området. I takt med att tekniken går framåt utvecklas mer avancerade sensorer.

Människor verkar tro att de är vanliga och som alla andra, men är det verkligen så eller tillskriver vi andra våra egna beteenden? Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband i hur ungdomar projicerar sitt normbrytande beteende och hur de uppfattar sina kamrater. Människor tenderar att tro att andra reagerar på samma sätt som de själva gör, och därmed se sitt eget beteende som det typiska. För att undersöka projektionen användes en enkätstudie som ungdomar på en högstadieskola fick besvara. I enkäten skulle eleverna uppskatta sitt eget beteende och sina kompisars beteenden.

This study investigates, through parental evaluations, communicativeand adaptive abilities within a group of children with various developmentaldisorders, after the parents had participated in AKKTIV (Augmentative andAlternative Communication ? Early Intervention) parental education. The studyalso investigates through case studies how parents experience the influence ofAKKTIV-intervention in their children?s development a few years aftercompletion. The parents estimated their children?s abilities using three differentquestionnaires; the Swedish Communicative Developmental Inventories(SECDI), Vineland Adaptive Behavior Scales-II (VABS-II) and parts of theform? Parents? perception of the interaction with their child?, before and afterthe intervention.

Syftet var att genomföra en fallstudie om hur yttre uppväxtvillkor påverkade utvecklingen av antisocialt beteende som utmynnar i kriminalitet och missbruk. Fallstudien genomfördes med tre informanter som har god kännedom om fenomenet genom intervjuer. Resultatmässigt har vi sett att informanterna överlag hade en stor del av de riskfaktorer som finns. Då vårat resultat överensstämmer med tidigare forskning inom området drog vi slutsatsen att yttre uppväxtvillkor påverkar utvecklingen av antisocialt beteende..

Många elever ser naturvetenskapliga ämnen som svåra och tappar lätt intresset om inte läraren presenterar ämnet tillfredsställande. Jean Piaget har haft stor betydelse inom pedagogiken, då han menade att intelligens är en metod som barn kan lära sig genom att utforska och laborera. Genom möjligheten att få göra en observationsstudie på höns kom tanken att omarbeta denna till ett etologiprojekt för biologiämnet på gymnasiet. Projektet innebär att eleverna får arbeta med en observationsstudie från grunden, och goda möjligheter finns att integrera andra ämnen i detta. Människan började domesticera höns för tusentals år sedan, en process där djur utvecklar ett Adaptivt beteende till människan och dess miljö.

Ett beteende är resultat av samspelet mellan individen och omgivningen. Ett visst beteende hos en person som lider av demens kan vara symtom på själva sjukdomen men också ett sätt att uttrycka sig. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om vårdpersonal med sitt förhållningssätt kan framkalla förändringar i beteende hos en person som lider av demens. Författarna gjorde en litteraturstudie utifrån tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att om vårdpersonal ställer för höga krav på en person med demens, använder makt utifrån sin position och har ett bristfälligt sätt att kommunicera med patienten uppkommer störande beteende i olika form.